Vem bestämmer vilka indikatorer som syns på Vården i siffror? 

Under de tio år som föregick Vården i siffrors öppnande 2015 publicerades indikatorer i en tryck rapport kallad Öppna jämförelser. Formellt fattades besluten av att inkludera indikatorer i den tryckta rapporten av en gemensam arbetsgrupp mellan Socialstyrelsen och SKL.  

Den stora restriktionen var då utrymmet, men även andra aspekter påverkade, som till exempel en datakällas täckningsgrad. Ytterligare indikatorer och data publicerades parallellt i andra former. Hälso- och sjukvårdsledningar i landstingen var en tid företrädda i en referensgrupp, men har i praktiken aldrig aktivt påverkat vilka indikatorer som skulle visas.  

Förslag på indikatorer kom då (som nu, i princip) från nationella riktlinjer, kvalitetsregister, annan prioriterad nationell rapportering (som väntetider exempelvis) samt hämtades från internationellt etablerade indikatorset. 

Vården i siffror har inte samma restriktioner för vilka data som skall visas. Både egentliga indikatorer och andra mått och nyckeltal förekommer. Det finns heller ingen formaliserad beslutsprocess och explicit ansvarig aktör som ensamt beslutar vilka data som skall visas. 

Istället görs bedömningen i den lösligt sammansatta arbetsgrupp (”redaktion”) som arbetar med innehållsutvecklingen för Vården i siffror. I förhållande till den gamla ÖJ-rapporten har betydligt fler indikatorer och mått nu publicerats. I praktiken innebär detta en ”liberalisering” av vilka data som visas. 

I praktiken har respektive källa, som ju även har sakkunskapen, ett stort inflytande. Ett kvalitetsregister kan föreslå både att en indikator skall visas och att den skall avpubliceras. Detsamma gäller för Socialstyrelsen och de indikatorer man arbetar fram. Diskussion om detta sker då och en konsensuslösning etableras. Redaktionen har hittills aldrig ”begärt” att en indikator skall visas, mot ett kvalitetsregisters vilja. Indikatorer som kritiseras med goda argument avpubliceras – men kritiken kan även leda till att beskrivningen av indikatorn förändras. 

I Vården i siffror publiceras nu rapporter; ett urval indikatorer som presenteras tillsammans under en gemensam rubrik. Dessa urval kan gärna spegla olika fokusområden eller aktuella nationella arbeten. Där det finns en naturlig krets för att ”bära” upp en sådan rapport är det lämpligt att denna gör urvalet. Några exempel på detta är Socialstyrelsen, ett kvalitetsregister eller ett programområde i den nationella kunskapsstyrningsmodellen.  

Sammanfattningsvis: 

  • Publiceringsbeslutet sker i en ambition att nå konsensus. 
  • Möjligheten att i text kommentera en indikators för- och nackdelar är viktig för att avdramatisera beslutet att publicera eller ej.  
  • Möjligheten att i en särskild rapport ha ett urval indikatorer som anses särskilt viktiga är ett sätt att både publicera många indikatorer och lyfta fram ett urval av dessa 

Vilka krav finns på datakvaliteten? 

Indikatorer och mått som tillgängliggörs för andra konsumerande system bör vara mätbara och väl definierade. Indikatorerna ska hålla en viss kvalitet vad avser den data som den bygger på. Det ska också finnas en utvecklad beskrivning av indikatorerna och varför de är av intresse. 

Indikatorerna ska så långt det är möjligt, stödja en värderande tolkning; det vill säga att man ska veta om det är bra eller dåligt att ha ett högt eller lågt värde. 

Det ska vara möjligt för huvudmän och hälso- och sjukvården att kunna påverka sitt utfall. Både resultatmått och processmått kan visas. Processmått ska avse åtgärder i hälso- och sjukvården som bedöms ha en stark påverkan på resultatet för patienten. 

Vad är ”Primärvårdskvalitet”? 

PrimärvårdsKvalitet är ett nationellt system för kvalitetsdata i primärvården. Det ger stöd för vårdcentralerna att följa upp och förbättra sitt arbete. Indikatorerna i PrimärvårdsKvalitet utgår ifrån vetenskaplig evidens och är utvecklade av företrädare för primärvårdsprofessionerna och utformade för att ge meningsfull information som stöd för lokalt förbättringsarbete.  

Att som region eller privat vårdgivare ansluta sig till PrimärvårdsKvalitet innebär tre åtaganden: rapportera, återkoppla och använda. Varje region och privat aktör bestämmer själv hur de utformar sina arbetsformer och IT-lösningar, men för rapporteringen innebär det att använda tjänstekontrakt inom den så kallade domänen för Kvalitetsrapportering. Data rapporteras på formatet GetDistributedQualityReport, men skickas inte via Ineras Nationella Tjänsteplattform (NTjP), då datavolymen är för stor för NTjP i nuläget. Anslutningsförfarande ser olika för olika regioner.

För regioner som kommer att rapportera via systemet Medrave, så hanteras anslutningsarbetet helt av Medrave. Det enda som kommer att krävas från regionen är att stötta i validering av data, i enlighet med Projektet Primärvårdskvalitets rutiner.

För regioner som inte använder Medrave, så kan ni kontakta support.anslutningsstod@hiq.se för mer information. Dessa regioner kommer att behöva ett funktionscertifikat från Inera, även om själva anslutningen inte görs via Ineras NTjP. Se info om att beställa funktionscertifikat nedan.

Läs mer om Primärvårdskvalitet här

Varför skickas data via så kallade tjänstekontrakt? 

Principen är att kvalitetsdata ska skickas på ett likartat sätt från många ”producenter” av data, till många möjliga ”konsumenter” av data. Indikatorer tillgängliggörs från källsystemen, till exempel kvalitetsregister, hälsodataregister från Socialstyrelsen, regionala databaser med mera, på ett standardiserat sätt.  Indikatorerna tillgängliggörs för olika system/applikationer som vill visa upp kvalitetsdata. Till exempel på Vården i siffror som visar data för ledning och styrning av svensk hälso- och sjukvård eller 1177.se som visar data för patienter och invånare. 

Genom att använda ett standardiserat format kan ett källsystem tillgodose många applikationer med data utan att behöva anpassa de tekniska formaten till respektive system som vill hämta hem indikatorer.  

På samma sätt kan ett konsumerande system, som till exempel Vården i siffror, hämta hem data från obegränsad mängd källsystem genom en enda teknisk implementation. Vården i siffror hade varit omöjlig som produkt om olika tekniska format skulle behöva implementeras för alla olika källsystem som idag visar upp sina data på Vården i siffror.  

Hur kontrollerar jag anslutningsstatus i Hippo? 

Under anslutningsprocessen bör status för vilken information som finns registrerat i Tjänsteadresseringskatalogen (TAK) kontrolleras via verktyget Hippo. Innehållet i TAK styr hur anslutna tjänster som har kan kommunicera över tjänsteplattformen. 

Hippo hittas på https://integrationer.tjansteplattform.se

Hippo är ett kraftfullt verktyg, men kan ta lite tid att vänja sig vid. Det första steget är alltid att filtrera en eller flera kolumner. 

  1. Börja med att söka fram och välja GetQualityIndicators v3 i kolumnen Tjänstekontrakt
  2. Klicka på NTJP-PROD eller NTJP-QA i kolumnen Tjänsteplattformar, beroende på vilken miljö ni vill kontrollera. 

De kvarvarande kolumnerna: 

  • Tjänstekonsumenter visar de system som har rätt att fråga efter data från minst en tjänsteproducent. 
  • Logiska adresser är det HSA-ID som används vid adressering för att identifiera ert system. 
  • Tjänsteproducenter refererar antingen direkt till systemet och har då samma HSA-ID som Logisk adress, alternativ till en integrationsplattform (exempelvis regional tjänsteplattform) och då anges plattformens HSA-ID.  

Genom att klicka på (eller söka fram) ert system under Logiska adresser visas endast de tjänstekonsumenter ni har godkänt (för vald miljö). 

Observera att ert system inte kommer att visas i Hippo förrän en ”anslutning till tjänsteplattformen” genomförts och godkänts av Inera. 

Hur beställer jag ett funktionscertifikat? 

Det är lämpligt att beställa funktionscertifikat tidigt i processen då de i vissa fall kan ta lång tid att få fram. Det behövs ett certifikat för produktionsmiljön och ett för QA-miljön.  

Certifikaten ska i första hand utfärdas av ett ombud som har avtal med Inera. Alla landsting, ett flertal kommuner samt även några privata aktörer har avtal och kan utfärda funktionscertifikat själva. De som inte kan utfärda själva kan antigen få hjälp av ett landsting, eller via något av de privata ombuden som finns på marknaden. Det sista alternativet är att teckna avtal direkt med Inera för enbart funktionscertifikat. 

Kontakta RA-funktionen (Registration Authority) i er organisation för att beställa certifikat. 

Som producent behöver ni servercertifikat för Internet – (QA) Acceptanstest och Internet – Produktion. 

Information om certifikat på Ineras hemsida. 

Teknisk information om certifikaten. 

Hur registrerar jag mitt system på Nationella tjänsteplattformen? 

Konfiguration av ert system på tjänsteplattformen görs i Beställningsstöd för tjänsteplattformarna, 
https://bestallningsstod.tjansteplattform.se

Den som gör beställningen måste logga in med sitt SITHS-kort, men ingen speciell roll krävs för att ha behörighet till systemet. 

Följande steg registrerar systemet och är en förberedelse för att beställa själva anslutningen till tjänsteplattformen och domänen för kvalitetsrapportering. Beskrivningen registrerar både QA- och produktionsmiljön på samma gång, men det går naturligtvis även att göra separat. 

OBS Om systemet ligger bakom en integrationsplattform (exempelvis en regional tjänsteplattform) så är det plattformens namn (under produktnamn) och HSA-ID som ska registreras. I det fallet är det även troligt att plattformen redan är registrerad. 

1. Börja med att ta fram följande information, som krävs för registrering: 

  • Ansvarig organisations namn och organisationsnummer (tio siffror). 
  • Systemets produktnamn. 
  • Systemkomponentens HSA-ID för QA (samma som angivits i funktionscertifikatet för QA) 
  • Systemkomponentens HSA-ID för produktion (samma som angivits i funktionscertifikatet för produktion) 
  • Kontaktuppgifter till systemets huvudansvarige, tekniska kontaktperson samt tekniska support. 

2. Logga in i beställningsstödet med SITHS-kort. 

3. Välj Lägg till ny organisation i menyn. 

Fyll i namn och organisationsnummer. Om organisationen redan finns kommer gränssnittet påpeka detta och du kan gå vidare direkt till nästa steg. Om inte så klicka Spara

4. Välj Lägg till nytt system i menyn. 

Fyll i Produktnamn på system. Även här kommer en varning om namnet redan finns registrerat. Klicka Spara

5. Väl Administrera systeminformation i menyn. 

Välj Skapa samt Organisation och Namn på system efter vad som registrerats i steg 2 och 3. 

  1. Välj Skapa
  2. Välj Organisation och Namn på system efter vad som registrerats i steg 2 och 3. 
  3. Fyll i HSA-ID för er QA-miljö (samma som i funktionscertifikatet för QA). 
  4. Fyll i kontaktuppgifter 
  5. I sektionen Driftsmiljöer klicka i NTJP QA
  6. Klicka spara.  

6. Välj igen Administrera systeminformation i menyn. 

  1. Välj Skapa
  2. Välj Organisation och Namn på system efter vad som registrerats i steg 2 och 3. 
  3. Fyll i HSA-ID för er produktionsmiljö (samma som i funktionscertifikatet för produktion). 
  4. Fyll i kontaktuppgifter 
  5. I sektionen Driftsmiljöer klicka i NTJP PROD
  6. Klicka spara. 

Hur beställer jag anslutning till tjänsteplattformen för Primärvårdskvalitet?

För Projektet Primärvårdskvalitet så kommer anslutningarna inte göras via tjänsteplattformen, utan anslutningen kommer att göras direkt mellan SKL Aggregeringstjänsten och producerande system.

Hur valideras data och genomförs tester? 

Mer information kring validering och tester kommer att publiceras här.

Vad kostar det att koppla upp sig mot tjänsteplattformen för att leverera eller hämta kvalitetsdata? 

Kostnaden varierar för olika datakällor. Kostnaderna består av: 

  • Tid för val av indikatorer och indikatorbeskrivningar. Dialog och diskussion med verksamheter och vårdgivare. 
  • Teknisk utveckling för implementation av tjänstekontrakt, samt anslutning till nationell tjänsteplattform. 

Det finns i dagsläget ingen kostnad för kopplingen mot tjänsteplattformen. Det är bara den egna arbetstiden ni lägger ner som kostar.